Fiskeregler diskuteras ofta och det kan vara svårt att förstå hur fiskevårdsområdesföreningen tänkt då reglerna satts. Vi har två övergripande målsättningar; Dels att skapa trivsel och undvika irritation på grund av osäkerhet om vad som gäller och dels att främja de naturliga och ibland svaga bestånden av speciellt ädelfisk. Det är naturligtvis då viktigt att reglerna är så precisa som möjligt. Detta så att inte de som medvetet vill bryta mot reglerna kan hitta kryphålen. Här ska vi försöka förklara syftet bakom samtliga våra regler.

De allmänna reglerna

1-4 §§

I dessa regler beskriver vi vem som får fiska och under vilka förutsättningar. Att man ska ha fiskekort för att få fiska är en självklarhet eftersom det är via fiskekortsintäkterna som vi kan finansiera den fiskevård vi bedriver.

Anledningen till att man ska kunna uppvisa giltig legitimation är för att vi ska kunna fastställa att det är den person som köpt fiskekortet som också fiskar. Därtill så måste vi, om den fiskande begår lag- eller regelöverträdelser, veta att det är rätt person som vi polisanmäler eller utfärdar en kontrollavgift till.

5 §

Vi har ett flertal områden där fiske regleras.

  1. Dammområdet vid Rämens utlopp under perioden 1 januari t o m 30 april på grund av fara i samband med regleringen av sjön.

Dammområdet vid utloppet regleras och förändringar i vattenstånd samt strömningsförhållanden gör att isen i detta område kan vara extra förrädisk.

  • Spånsån mellan St Spånsan och Gomen.

Spånsån har varit starkt försurad och den öringpopulation som funnits där har slagits ut, eller åtminstone i det närmaste slagits ut. Det kan eventuellt finnas enstaka individer av öring kvar i vattnet, men vid provfisken har inga öringar fångats.

Vi hoppas med tiden kunna återetablera öring i detta vatten. Att bedriva fiske på så svaga populationer är inte försvarbart om man vill låta dem fortleva.

Därtill är bäckar och åar viktiga vatten för öringarnas lek och uppväxt. Då ett av de mål vi har med fiskevården är att kunna återetablera den öring som vandrar mellan sjöar och vattendrag så måste tätheterna av öring i vattendragen öka och då tål de inte fiske.

  • Storån mellan Gomen och Hästbergs Flatnan.

Precis som i Spånsån vill vi freda vattendragen för fiske då dessa vatten krävs för att få igång de lekvandrande fiskarna.

  • Flokån/Lugnån/Krischerboån mellan riksvägen och Tunsnäs Långsjön.

Den korta sträckan av ån mellan riksvägen och Långsjön spärras av ett vandringshinder i form av vägtrummorna under riksvägen. Här blir eventuell stigande fisk fångad och därför är det av etiska själ oförsvarbart att fiska på den.

  • Under perioden 1 september t o m 30 november är fiske i Tunsnäs-Långsjön inom 200 meter från Krischerboåns/Flokåns mynning förbjudet. (Se karta i bilaga.)

Förbudet syftar till att lekvandrande fisk ska kunna vandra fritt i mynningsområdena under lekperioden. Detta eftersom det i dessa områden kan bli stora ansamlingar av fisk. Särskilt kommer detta att bli mer aktuellt när vandringshindret under riksvägen är åtgärdat och vandringsöringen kan återetablera sig.

  • Hyttbäcken mellan Sågdammen i Laxsjö och Laxsjö Flatnan.

Precis som i Spånsån och Storån fredas detta vatten för framtida återetablering av öring. Idag finns ingen öring i vattendraget.

6 §

Att tillåta barn som är 15 år eller yngre fiska på vuxens kort är normalt för många som upplåter fiske. Dels så kan inte barn yngre än 15 år straffas då de ej är straffmyndiga, men vi ser det även som viktigt att barn börjar fiska från tidig ålder. Detta eftersom det är de som är framtiden för fisket.

Är man äldre än 15 år så anser vi att man är så pass mogen att man kan fiska på eget fiskekort.

7 §

Att medföra fiskekorten under fisket är en självklarhet och att innehavarens uppgifter ska vara skrivna med beständig penna (penna som inte kan suddas) handlar om att vi vill undvika fusk.

8 §

Fiske inom fiskevårdsområdet ska ske för personligt bruk. Att någon bedriver näringsverksamhet på våra fiskevatten är inte något vi vill ska förekomma utan att personen avtalat annorlunda med styrelsen. Att fiska för avsalu i våra vatten riskerar att medföra ett icke hållbart fiske och är därför inte tillåtet.

9 §

Risken för spridning av fisksjukdomar har ökat under senare år och många av de sjukdomar som finns kan få allvarliga konsekvenser för fisken i våra vatten. För att minska risken för smittspridning så får man inte flytta vare sig levande eller döda beten som inte är kokta mellan olika vatten. Detta regleras även i lagstiftningen och föreningen polisanmäler denna typ av överträdelser och om smittsam sjukdom spridits av någon kan denne även bli skadeståndsskyldig för de skador denne orsakat föreningen. Eftersom Rämshyttans fvo ligger högt upp i vattensystemet så kan det som händer även ha stor påverkan på övriga vatten ända ner till Östersjön. Därför är det extra viktigt att man inte sprider sjukdomar till våra vatten.

Observera att det inte räcker med att frysa betet. Många fisksjukdomar överlever frysning. Måste man använda fisk eller räkor som bete så ska dessa vara kokta.

Anledningen till att många tror att frysning hjälper mot sjukdomar beror nog av att man dels kan frysa fisk för att döda parasiter innan man gör exempelvis sushi. Man har även varit noga med att kräftbete ska vara fryst innan det används i ett annat vatten än där det fångas. Och det beror av att kräftpesten är en av de sjukdomar som inte tål långvarig frysning.

Här ska även nämnas att den fisk som sättfiskodlare planterar ut ibland annat våra vatten är veterinärkontrollerad så att den ska vara fri från sjukdomar.

Kräftfiske

10-12a §§

Dessa paragrafer reglerar när och under vilka förutsättningar kräftfiske får bedrivas. Diskussioner har förts om tiderna som kräftfisket är upplåtet under, men det har visat sig att den upplåtelse som vi gör för kräftfisket har hållit bestånden stabila över tid. Därför kommer det att fortsätta med enbart smärre justeringar.

13 §

Minimimåttet för signalkräftor, vilka är de kräftor vi har i våra vatten, regleras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i deras föreskrifter för fisket i sötvattensområdena. Vi hade tidigare 9 cm som minimimått, men nu gäller alltså 10 cm. Anledningen till att HaV fastslagit detta minimimått är att det annars varit risk att folk tagit upp kräftor som de sen ansett för små och släppt ut dem i nya vatten. Eftersom då signalkräftan är en invasiv art som nästan alltid bär på kräftpest så har detta varit en betydande anledning till att flodkräftorna utrotats i många vatten och nu är starkt hotade i hela landet.

Vårt maximimått om 12 cm är satt för att minska fisketrycket på de största kräftorna. Vi har väldigt få kräftor över 12 cm och för att inte driva kräftorna mot att bli mindre och mindre, så har vi valt att begränsa storleken på dem även i form av maximimått. Detta hoppas vi kommer att leda till att storleken på kräftorna i förlängningen ökar.

14 §

Kräftfiskeresultatet ska rapporteras in efter avslutat fiske. Detta för att vi ska kunna ha koll på populationerna och vad olika förvaltningsåtgärder medför för bestånden. Alternativet till att ta in fångstrapporter är att bedriva provfisken, men dessa skulle bli så pass kostsamma att kräftfiskekorten skulle behöva bli flera gånger dyrare.

Redskapsbegränsningar, fredningar och fångstbegränsningar m.m.

15-16 §§

I paragraferna anges vilka redskapsbegränsningar som gäller inom fiskevårdsområdesföreningen. Vi har försökt styra över allt fiske till selektiva redskap som möjliggör att fisket riktas efter den fisk man vill fånga och att fisk som inte ska fångas kan släppas tillbaka oskadad. Av den anledningen är t.ex. inte nätfiske tillåtet inom fiskevårdsområdet. Detta eftersom det inte kan säkerställas att rätt fisk fångas, minimimått följs och fångstbegränsningar efterlevs. Det är exempelvis svårt att med nät säkerställa så att man inte fångar öring under 50 cm eller inte fångar fler än tre stycken per dag.

17 §

Att utestående redskap ska vara märkta med kontaktuppgifter till den fiskande är nödvändigt för att fisketillsynen ska fungera.

Att redskapen ska vittjas minst en gång per dygn handlar om att värna fiskens och minska dess eventuella lidande.

18 §

Fiske i våra vattendrag är förbjudet under perioden från 15 september till 31 december. Detta syftar till att skydda lekvandrande öring.

19 §

I Flokån/Sångån/Krischerboån är enbart flugfiske tillåtet och all fisk som fångas ska återutsättas. Syftet med detta är att värna möjligheterna till uppbyggnad av populationer med öring som kan skapa livskraftiga bestånd av vandrande fisk. Så tanken är densamma som för fisken i Storån, Spånsån och Hyttbäcken. Dock ser vi att det finns ett värde i att även kunna nyttja ett så stort vattendrag som detta handlar om för fiske. Därför har dessa regler satts upp.

20 §

Vi har bestämt att reglera fångsterna av öring till maximalt tre stycken per dygn och fiskekort. Detta för att ge alla som fiskar större möjlighet att fånga stor öring.

Minimimåttet 50 cm är satt av två anledningar:

För det första så vill vi att den öring som vi sätter ut i våra vatten ska få acklimatisera sig och bli ”vild” innan det fiskas på den. När den sätts ut är den ca 40 cm stor och får den då gå ett till två år innan den fångas så har den hunnit växa sig stor och ger den som fiskar en annan upplevelse än om den fångas som nyutsatt. Nyutsatt fisk kan med fördel fiskas i put-and-takevatten.

För det andra så vill vi värna den vilda öringen. Med ett minimimått om 50 cm så säkerställer vi att 90 % av fisken hunnit lekt åtminstone en gång. Därtill så är skillnaden i mängden romkorn beroende av storleken på öringhonorna. Mellan 45 och 50 cm kan mängden romkorn ha ökat med nästa 3 ggr. Så stora öringhonor ger mer öringungar.

21 §

Karp är utsatt i syfte att fiskas genom så kallat specimenmete och specimenmetare bedriver enbart så kallat catch-and-relaese-fiske. Därför ska karp återutsättas. Därtill är karpen dyr och vi vill inte att den slutar som kräftbete.

Påföljder för överträdelser

22-23 §§

För att beivra överträdelser av föreningens lokala regler kan vi ta ut kontrollavgift. Kontrollavgifterna får vara maximalt 10 % av ett basbelopp och är vårt enda sätt att beivra överträdelser av fiskereglerna. Storleken på avgifterna är satta efter en diskussion där varje överträdelse värderats ekonomiskt.

Bryter någon däremot mot fiskelagstiftningen så är det polisanmälan som gäller.